Klimatinformation sänker avtrycket
Många konsumenter vill ha klimatinformation när de handlar kött, och informationen påverkar deras beteende, även om de inte vill ha den.
Så sammanfattade Anna Edenbrandt från SLU sin aktuella forskning, när hon presenterade den på ett frukostseminarium i regi av Handelsrådet och HUI Research.
Tillsammans med två forskarkolleger har hon publicerat rapporten ”Maten och klimatet – en experimentell studie av konsumenters klimatval”.
Att studera livsmedelskedjan är viktigt i sammanhanget, den står för 25-30 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. 80 procent därav orsakas av djuruppfödning, och den ökande köttkonsumtionen späder på utvecklingen extra.
– Det finns tre instrument för att minska livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan; skatt och subentioner, att påverka producenter och handel och att påverka konsumenternas inköp, säger Anna Edenbrandt.
Det är den sista delen hon har inriktat sin forskning på.
– Klimatinformation till konsumenter kan ha effekt. Undersökningar visar att konsumenter i allmänhet underskattar livsmedels klimatpåverkan mer än till exempel elektronikprodukters. Allra mest underskattar man klimatpåverkan från kött, säger hon.
Det finns många konsumenter som undviker information av olika slag. På klimatområdet kan det ofta kopplas till klimatångest, men det kan också vara fråga om ett strategiskt undvikande.
Inför det aktuella experimentet delade forskarna in de tillfrågade konsumenterna efter inställningen till klimatinformation. Dels de som efterfrågar information, och dels de som avböjer. I nästa steg delades deltagarna in i intresserade, likgiltiga och de som undviker information.
Deltagarna tillfrågades om tänkta onlineköp av färs.
– Nötkött är den livsmedelsgrupp som har högst klimatavtryck, säger Anna Edenbrandt.
Det finns ännu inte någon omfattande och enhetlig klimatmärkning av livsmedel.
– Därför har forskningen fått inrikta sig på experiment istället för att mäta faktisk handel.
I undersökningen fick konsumenterna i två omgångar välja mellan nötfärs, fläskfärs, vegofärs och hybridfärs nöt/vego. Före och efter att de fått information om alternativens klimatpåverkan.
67 procent av deltagarna ville se klimatinfo, medan 33 procent avböjde. De som efterfrågade information hade bland annat större klimatoro och förtroende för klimatinfo.
Utfallet blev att i den andra omgången minskade gruppen som efterfrågat klimatinfo sin påverkan med 32 procent, medan gruppen som avböjt info ändå minskade sitt klimatavtryck med 12 procent.
Vid seminariet medverkade också Axfoods hållbarhetschef Åsa Domeij, som berättade om det pågående försöket med omfattande klimatmärkninge på Mat.se.
– Där minskade de kunder som var med i ett första test sin klimatpåverkan med 7-8 procent, säger hon.
