Handelns kostnadsökningar måste förhålla sig till omvärlden
Handeln är en viktig del av svensk ekonomi. Här arbetar 12 procent av alla sysselsatta, vilket gör handeln till näringslivets största bransch. Handeln genererar 11 procent av Sveriges BNP och 12 procent av landets skatteintäkter. Handeln är också den mest internationella branschen i näringslivet enligt Tillväxtverkets definition.
Nya kundbeteenden, knivskarp internationell e-handelskonkurrens och en rekordsvag krona som höjer importpriserna gör att handeln är i ett pressat läge trots att konjunkturen varit bra de senaste åren. Svenska handlare arbetar målmedvetet med att ställa om sina verksamheter för att bättre kunna möta de nya kundflödena. Många företag har också gått bra när konjunkturen varit god. Men totalt sett har lönsamheten inom parti- och detaljhandeln, mätt som rörelsemarginal, sjunkit både 2016 och 2017. Det mesta indikerar att lönsamheten sjönk i breda delar av handeln även 2018.
Detta är tyvärr en oroande utveckling. När startpunkten för handeln är vikande lönsamhet under god konjunktur måste man räkna med att det blir riktigt tufft för många företag med en vikande konjunktur. De svenska hushållen kommer att hålla hårdare i sina pengar, lågpris blir mer prioriterat och e-handeln fortsätter växa, även från utlandet. En svagare konjunktur gör också att kronan förblir svag när Riksbankens räntehöjningar skjuts längre fram i tiden. Därmed är det svårt att se någon snar ljusning för de höga importpriserna.
Omvärldens förutsättningar talar ett tydligt språk. Vikten av rimliga nivåer på framtida arbetskrafts- och hyreskostnader har aldrig varit större. Vi lever i en för handeln globalt öppen värld. I längden är det därför orimligt att svenska företag ska bära högre arbetsgivaravgifter än företag i omvärlden. Svenska företag kan inte heller bära en snabbare lönekostnadsutveckling än i omvärlden. Detta gäller i särskilt hög grad för handeln. För handeln finns den internationella konkurrensen på individnivå – varje enskild kund kan klicka hem varor från hela världen. Detta medför att priserna på fler och fler varor är internationellt bestämda. Möjligheten att genom prishöjningar kompensera sig för olika typer av kostnadsökningar är alltså mycket små, ofta obefintliga. En insikt om denna verklighet måste prägla såväl kommande politiska beslut som de avtalsförhandlingar som väntar. För höga kostnadsökningar kombinerat med vikande konjunktur och ökad konkurrens från utlandet kommer annars leda till att fler jobb och företag förvinner till utlandet.
Johan Davidson, chefsekonom, Svensk Handel
Artikeln är en del av vårt tema Debatt.
