Riksrevisionen sågar sänkta matmomsen
Säkningen av matmomsen till 12 procent 1996 innebar att de svenska matpriserna sänktes. Sänkningen gynnade också barnfamiljer och låginkomsthushåll som det var tänkt. Men kostnaden är hög. Sänkningen kostar statskassan cirka 30 miljarder kronor per år, och samma effekt för de avsedda målgrupperna skulle kunna nås för hälften av de pengarna, konstaterar Riksrevisionen i en rapport, som nu behandlats av regeringen.
För snart 23 år sedan, 1996, sänktes den svenska matmomsen från 21 procent till 12 procent. Där har skattesatsen legat sedan dess, men hittills har ingen utvärdering av sänkningens priseffekter gjorts.
Riksrevisionen har nu rådit bot på det genom en granskningsrapport.
Sänkningen innebar faktiskt att matpriserna på kort och medelfristig sikt sänktes med de 7,4 procent som den skulle innebära. På lång sikt är det svårt att avgöra om det är den eller andra faktorer som påverkat matpriserna, konstaterar Riksrevisionen.
Däremot är det inget kostnadseffektivt sätt att stödja låginkomsttagare och barnfamiljer, enligt Riksrevisionen. En stor del av stödet går till andra grupper än målgrupperna.
Rapportförfattarnas uträkningar visar att samma stöd till dessa grupper, med till exempel höjda barnbidrag, flerbarnstillägg, socialbidrag och bostadsbidrag för pensionärer, bara skulle kosta cirka hälften av vad momssänkningen kostar statskassan. Cirka 15 miljarder jämfört med knappa 30 miljarder kronor.
Det innebär inte att Riksrevisionen föreslår detta, utan rekommenderar regeringen att ta ”initiativ till att utreda nedsatt moms på livsmedel och avgöra om motivet alltjämt är att stödja barnfamiljer och låginkomsthushåll samt i sådana fall överväga andra sätt att stödja dessa hushåll”.
Regeringen anser att det är bra att Riksrevisionen har granskat hur den sänkta momsen på livsmedel fungerar som fördelningspolitisk åtgärder, och att rapporten kan utgöra underlag för framtiden.
Hela rapporten går att ladda ner här.
