”Bollen ligger hos politikerna”
Anders Björkenheim, berättar i en artikel för Fri Köpenskap om de miljardbedrägerier som drabbar dagligvaruhandelns leverantörer. Bedragarna förfalskar och kapar bolag och beställer pallar med varor men Polisen, Ekobrottsmyndigheten och Bolagsverket pekar på varandra. Läs artikeln här.
Nina Jelver, bedrägeriexpert hos branschorganisationen Svensk Handel bekräftar bilden som Anders Björkenheim målar upp.
– Det här är ett mycket stort problem som kostar handeln enorma summor pengar varje år. Dessutom blir det en dubbel bestraffning för handeln eftersom man i ett senare skede också konkurrerar med de stulna varorna, säger hon till Fri Köpenskap.
Bara för några månader sedan arbetade hon som analytiker på Polismyndighetens nationella bedrägericenter.
– Polisen kan faktiskt inte göra så mycket för att förhindra brotten eftersom skadan redan är skedd när anmälan kommer.
Enligt henne ligger det stora problemet hos Bolagsverket. Vid ett kreditköp kontrolleras köparens kreditbetyg av handelns ofta automatiska system. Men kreditbetyget bestäms av årsredovisningarna hos Bolagsverket och dessa är enkla att förfalska.
– Bolagsverket är en registrerande myndighet så man gör inga kontroller alls. Detta måste ändras och det kan bara göras genom en lagändring från politiskt håll.
Och det behöver ske snabbt, menar hon. Den organiserade brottsligheten som tidigare ägnat sig åt värdetransportrån har insett fördelarna med storskaliga bedrägerier.
– Man slipper fysiskt våld och kan i stället sitta i lugn och ro hemma. Risken att åka dit är väldigt liten och om det väl skulle hända så är straffskalan betydligt mindre.
Att bedragarna via en målvakt och en billig summa pengar digitalt eller via brev enkelt och smidigt kan sätta sig själv som vd i någon annans bolag är ett annat omfattande problem.
– Företagen måste kunna sätta egna spärrar.
Den organiserade brottsligheten förflyttas från värdetransportrån till omfattande bedrägerier. Brottslighet med stora mörkertal. Det menar Svensk Handel.
Fakta: Så lurar bedragaren till sig miljarder kronor i varor.
1: Bedragaren köper eller kapar ett bolag genom att till exempel locka med billig hjälp att avveckla bolaget. Att via en målvakt eller fiktiv person sätta sig själv i vd-rollen är ett annat sätt att ta kontrollen.
2: I stället för att avveckla bolaget lämnar bedragaren in en falsk årsredovisning till Bolagsverket som är en registrerande myndighet och därför inte kontrollerar bokslutet.
3: I den falska årsredovisningen är omsättning, resultat och andra nyckeltal manipulerade så att ett högt kreditbetyg uppnås.
4: När beställningen görs kontrollerar leverantören, ofta med ett automatiskt dataprogram, kreditvärdet. Med de siffrorna blir kreditvärdet högt och bedragaren kan beställa för stora summor.
5: Bedragaren lägger flera beställningar hos olika leverantörer och jobbar ofta med flera bolag samtidigt.
6: När leverantören eller det kapade bolaget anar ugglor i mossen och anmäler händelsen till polisen är varorna redan borta. Ofta har bedrägerierna pågått en lång tid.
7: Beroende på typ av produkt skeppas de antingen ut ur landet eller säljs till mindre nogräknade butiker eller restauranger. I dagligvaruhandeln är kött, dricka och tobak särskilt utsatta segment.
