I juni förra året antog Riksdagen den nationella livsmedelsstrategin. Den ska omfatta hela livsmedelskedjan och öka matproduktionen. Det ska leda till fler jobb och ökad tillväxt i Sverige. Regeringen satsar en miljard på att genomföra strategin. Samtidigt rapporterar Livsmedelsföretagen att förra året låg försäljningsökningen nära noll för matproducenterna.

I branschen talar vi mycket om det förändrade konsumentbeteendet där snabbhet och bekvämlighet ligger främst, men enligt Livsmedelsföretagen är det billigare standardsortimentet som säljer snarare än premiumprodukter. Och svenska produkter tappar marknadsandelar i butiken eftersom importerat och emv ökar.

Carl Eckerdal, analytiker på Livsmedelsföretagen, sätter sitt hopp till exporten i stället när de svenska konsumenterna sviker.
Det verkar också den svenska livsmedelsstrategin göra. Hela fyra uppdrag av 38 inom ramen för strategin går ut på främja exporten.

Jag tror knappast att den svenska dagligvaruhandeln och livsmedelsbranschen kan luta sig mot regeringens livsmedelsstrategi för vare sig export eller ökad konsumtion av svenska livsmedel. Därtill agerar svenska myndigheter och andra statliga aktörer alldeles för långsamt.

Varför köper inte konsumenterna svenskt när alla undersökningar pekar på att de vill ha vegetariskt, svenskt och gärna lokalodlat? Även om det inte är den mest prioriterade och hetaste trenden i år, är intresset hos konsumenten fortfarande högt och på väg att gå över till att bli något av en hygienfaktor.

I stället för att se exporten som vägen framåt för en ökad livsmedelsförsäljning torde det ligga i allas intresse att övertyga kunden om att svensk mat är bra och prisvärd.

Artikeln är en del av vårt tema Ledare.