Det gångna året börjar klarna i konturerna, allteftersom siffrorna trillar in för företag och företeelser Sammantaget blev det ett ganska stillsamt år, med små förändringar i numeriska tal.

Totalmarknaden för branschen ökade med ca 10 miljarder, varav den övervägande delen bestod av penningvärdesförsämring. Av de sju miljarderna svalde Ica och Axfood allt, och de ökningar som andra aktörer hade utöver marknadstillväxten stals från andra, främst från Coop, som hade ett nytt, dåligt säljår. Coop Sverige butik minskade omsättningen med 1.8%, och resten av Coop kan inte kompensera för det. Möjligen kan Coop som helhet sälja för +-0, men det klarnar först när föreningarna rapporterat sin verklighet.

Övergången till e-handel och cafe´/restaurang får stort utrymme. E-handeln är fortfarande blygsam, och tillväxten inte anmärkningsvärd, givet de låga jämförelsetalen. Utbudet är inget problem, allteftersom alla aktörer rustar sig. Verkligheten sitter i efterfrågan, där hushållen ideligen bevisar sin konservatism genom att hålla fast vid gamla shoppingmönster. Att handla merparten av hushållets behov via nätet två/tre gånger i månaden, kräver planeringsförmåga och en betydande uthållighet. Hur många klarar det?

Och förhoppningen att bemöta framryckningen från restaurangsidan med hjälp av fler färdigrätter i butik tror inte jag på. Har man verkligen gjort rätt analys av vad konsumenterna strävar efter, med sådana slutsatser? Jag tror det handlar om en annan sorts bekvämlighet, och längtan efter nya, annorlunda miljöer för konsumtion och samvaro. Har jag rätt blir butikernas motmedel svårare att hitta.

Men ändå. 2017 är nog en indikation vad vi har att vänta kommande år. Tillväxten i traditionella butiker minskar, och ersätts av plustal inom e-handel och näraliggande branscher, inklusive kedjor som ÖoB och Rusta. En logisk konsekvens vore en minskning av nyetableringsverksamheten avseende ”vanliga” butiker. Finns det en beredskap för att det kommer att bli nödvändigt?

Artikeln är en del av vårt tema Chefen har ordet.