Falska svar om kycklingens ursprung
Var köttet i kycklingspetten i delikatessdisken kommer ifrån är inte lätt att få svar på.
På direkt fråga uppgav många butiker Sverige, enligt en undersökning. Vid närmare kontroll visade det sig att kycklingen i de flesta fall var thailändsk.
– Att man säger något annat än var köttet verkligen kommer ifrån, det är väldigt allvarligt. Oavsett om det är medvetet eller inte så är det en falsk uppgift. Sådant ska butikerna självfallet veta, säger Jan Bertoft, generalsekreterare på den ideella organisationen Sveriges konsumenter.
Branschorganisationen Svensk fågel har undersökt var köttet i kycklingspetten i butikernas delikatessdiskar kommer från. Ansvarig för delikatessdisken eller annan medarbetare i disken har tillfrågats. I de flesta samtal gavs först svaret att kycklingspettens ursprung var Sverige. Men när medarbetaren ombads dubbelkolla visade det sig i merparten av fallen att ursprunget var ett helt annat — oftast Thailand.
Inget lagkrav
Bara 5 av 71 tillfrågade butiker hade kycklingspett med svenskt ursprung i sina delikatessdiskar.
Det finns inget lagkrav på butikerna att märka ut ursprung när det gäller färdigmat eller kött som exempelvis värmebehandlats, kryddats eller marinerats. Därför är tydlighet i kommunikationen av stor vikt, anser Jan Bertoft.
– Vi vet att allt fler är intresserade av ursprung, inte minst med anledning av diskussionen om antibiotikaresistens, säger han.
Regeringen arbetar inte aktivt för att lagstifta om ursprungsmärkning på produkter som färdigmat utan ser hellre att butiker och företag märker sina livsmedel med ursprung frivilligt.
Bakteriefara
Men Sveriges konsumenter tycker att kravet på ursprungsmärkning borde gälla alla produkter.
– Egentligen är det obegripligt att man inte måste ange var köttet kommer ifrån bara för att man kryddar eller mal det, säger Jan Bertoft.
Det är normalt inte farligt att äta kött från djur som behandlats med antibiotika. Problemet är istället att en vidlyftig användning bidrar till spridningen av resistenta bakterier till både djur och människor.
– Det är ett megaproblem. Redan dör 25 000 personer varje år i Europa till följd av antibiotikaresistens, säger Jan Bertoft.
Både Ica och Coop beklagar i skriftliga kommentarer om kunder fått fel information om ursprunget.
Anja Haglund/TT
Fakta: Testade flera butikskedjor
Studien omfattar 71 stora matbutiker från olika kedjor runt om i landet (bland annat Coop, Ica, Hemköp, Bergendahls).
Svensk fågel ringde runt och frågade om vilket ursprung köttet i kycklingspetten i delikatessdiskarna hade.
Merparten svarade initialt att ursprunget var Sverige.
Men vid dubbelkoll var det bara 5 av 71 tillfrågade butiker som hade kycklingspett med svenskt ursprung.
De främsta ursprungsländerna var Thailand (45/71 butiker), Thailand samt annat EU-land (8/71) och Bulgarien (10/71).
Lagen om ursprungsmärkning omfattar inte värmebehandlade produkter, som kycklingspett, färdigmat eller mat på restauranger.
Källa: Svensk fågel, Sveriges konsumenter
Fakta: Äter allt mer kyckling
Under de senaste 15 åren har svenskarna nästan fördubblat konsumtionen av kycklingkött.
2000 åt vi cirka 13 kilo kyckling per person, 2015 var siffran drygt 22 kilo per person.
En betydande andel av den svenska förbrukningen av kyckling kommer från import, i fjol rörde det sig om cirka en tredjedel.
Det mesta av den importerade kycklingen går till restauranger, färdigmat eller handlas upp av kommuner och landsting.
Källa: Jordbruksverket, Livsmedelsverket