Prispress och krogar dämpar dagligvaruhandeln
Dagligvaruhandeln pressas av prissänkningar och ökad konkurrens från restauranger. Det gör att HUI Research skriver ned prognosen för tillväxten under 2016.
Men nästa år väntas väntas tillväxttakten öka på nytt, till 3,0 procent, för att återigen klinga av något under 2018 och då landa på 2,5 procent.
Den förväntade uppgången nästa år drivs av en ökad befolkning och prognosticerade valutaförändringars påverkan på konsumentpriserna, spår HUI Research i sin konjunkturrapport.
Lågprisbutiker tar allt större marknadsandelar inom dagligvaruhandeln, konstaterar Michael Cronholm, konsultchef på HUI Research.
– Branschen präglas av en lågprispress, inte bara från uttalade lågpriskedjor. Till exempel genomför Coop stora prissänkningar för att möta konkurrensen från lågprisaktörer, säger han.
Svensk dagligvaruhandel pressas även hårt av restaurangbranschen. Av den totala marknaden för dagligvaror (exklusive Systembolaget) och krogbesök står restaurangerna för drygt 30 procent av omsättningen och dagligvaruhandeln för resterande knappa 70 procent.
Ändå har restaurangsektorn under januari-oktober i år ökat sin försäljning i rena kronor och ören långt mer än vad dagligvaruhandeln gjort. Dagligvarubutikerna har ökat försäljningen med 5,5 miljarder kronor och restaurangerna med 7,2 miljarder, vilket betyder att dagligvaruhandeln står för 43 procent av tillväxten och restaurangerna för 57 procent.
– Restaurangerna har varit duktiga på att rida på vågen av högkonjunktur, vi går mer och mer på krogen. Samtidigt försöker dagligvaruhandeln streta emot och satsa på färdigrätter, egna kockar och matkassar, säger Michael Cronholm.
För detaljhandeln i stort väntas tillväxten mjuklanda de kommande åren, bedömer HUI Research. Prognosen för tillväxten 2016 hålls kvar på 3,5 procent medan tillväxten för 2017 skrivs ner till 3,0 procent.
2016 har präglats av låga räntor, god sysselsättningstillväxt och hög befolkningsökning.
Hushållen väntas ha fortsatt mycket god köpkraft men samtidigt finns orosmoln. Politisk instabilitet i omvärlden, eventuella räntehöjningar och ökad inflation är några faktorer som får hushållen att hålla hårdare i plånboken och i stället lägga allt mer pengar på sparande.
