Christina Möller: Förnya lilla lördag – ät helgmat på onsdagar
Nu är det full fart på juryn som utser Årets måltidslitteratur. Varje år förbluffas jag över den mängd av måltidslitteratur som publiceras, men är det stora matintresset också ett uttryck för en lust att laga mat?
Christina Möller, matdebattör och f d
En gång på 1970-talet var Allt om Mat den enda mattidningen. Alla läste den och jag är säker på att den gjorde vardagsmaten roligare i många hem. Nu finns det 10–15 svenska mattidskrifter, men är det ett uttryck för ett ökat intresse att ställa sig i köket? Jag är tveksam. Någonstans under de senaste 40 åren ändrade matintresset karaktär. I dag är det snarare ett intresse för allt som är mysigt och underhållande kring maten. Häftiga matböcker, härliga matbilder, tidningar från när och fjärran, matprogram på tv, choklad- och vinprovningar och inte minst krogbesök. Men visst kan det vara mysigt att laga mat. Med några vänner en fredagskväll med ett glas vin i handen är det absolut trevligt. Ett hederligt långkok, ett brödbak eller ett höstkok av lingonsylt är matmys. Annat är det med vardagsmaten. Den är allt annat än mysig och butiksbesöket en tisdagskväll är verkligen ingen underhållning. Tvånget att hitta på något att äta gör kvällströttheten ännu mer påtaglig. Vi köper oss fria genom färdiga matkassar. Löften om att maten fixas på några få minuter får oss på fall. Är vår tid sådan att det med nödvändighet måste vara en vattendelare mellan vardagsmaten och mysmaten? Skulle det kunna vara på något annat sätt? Kan man tänka sig att även vardagsmaten skulle kunna få en mysfaktor? För det finns mysiga matbutiker. Inte bara några enstaka, men de är långtifrån i majoritet. Butiker som visar upp det goda, som hjälper till med tips, som får mig att med glädje shoppa mat och impulsköpa det som väcker sinnena. Under många år som provkökschef på Coop var min uppgift att bidra till god, sund och prisvärd mat. Vi underlättade för alla dem som skulle laga mat hemma, men vi såg verkligen inte vårt arbete som underhållning och ordet mysmat var inte uppfunnet. Nu när jag arbetar med juryuppdrag, tävlingar, provsmakningar och matkurser, har jag flyttat över till mys- och underhållningsscenen. Visst är det roligt, men jag har svårt att acceptera att vardagsmaten måste vara ett ok. Med ett så stort matintresse, borde det vara helt möjligt att även göra vardagsmaten intressant. Men då måste intresset få näring även mitt i veckan. Vardags- och mysmaten är inte två olika saker. Skillnaden handlar snarare om förutsättningarna kring köpet och måltiden. Vi kan göra helg till vardags. Förr var onsdagen ”lill-lördag” för att pigan skulle ha ledigt. Varför inte förnya traditionen men ladda onsdagarna med ”lördagsmat”. Jag hör någon sucka och prata om det orealistiska i detta, när alla är prisfokuserade och många inte har råd. Men är det något jag vet, så är det att god mat inte behöver kosta. Dessutom kostar inte en riktig köttbit med bea och pommes mer än en färdig pizza. Det är inte bara jag som har lätt för att fastna i gamla föreställningar. Frågan är om inte hela branschen lever med en inaktuell verklighetsbild, som inte gynnar vare sig konsumenter eller affärer. Vi är nog ganska många som behöver förflytta oss i riktning mot mys- och underhållningsscenen.Christina Möller, matdebattör och f d provkökschef för Coop
