Agneta Dreber: ökat samarbete mot mat- svinnet
Matsvinnet är ett växande och alltmer uppmärksammat samhällsproblem. Svinnet i livsmedelskedjan varierar för olika produkter, men uppskattningsvis hamnar det mellan 10 och 50 procent på andra ställen än i våra magar.
Agneta Dreber
stora vinster i att minska svinnet, inte minst miljömässigt. Svinnet
beräknas stå för närmare 7 procent av svenskarnas samlade
klimatpåverkan. För Livsmedelsföretagen, Li, är matsvinnet en högt
prioriterad fråga. Incitamenten för de enskilda företagen att vidta
åtgärder mot det egna svinnet och spillet har
intensifierats.Livsmedelsföretagen, Li, och Svensk Dagligvaruhandel har
dragit i gång projektet Minskat svinn ilivsmedelskedjan – ett
helhetsgrepp. Syftet är att kartlägga och inventera mängderna och
orsakerna till svinn, samt att identifiera möjliga åtgärder för minskat
svinn ur ett livscykelperspektiv, från gårdsgrind till konsument. Projektet
leds av Sik – Institutet för livsmedel och bioteknik, och
delfinansieras av Jordbruksverket inom satsningen på projektet
Matlandet Sverige. I livsmedelsbutikerna är det inte ovanligt med svinn
i storleksordningen 2–4 procent av omsättningen. Det finns dock butiker
som har lyckats fått andelen under 1 procent, visar en färsk rapport
frånLantbruksuniversitetet, SLU.Att på ett energieffektivt
sätt kunna hålla en obruten kyl och fryskedja, är en av flera viktiga
beståndsdelar i arbetet mot svinnet. Djupfrysningsbyrån leder två
matlandsprojekt inom detta område. Det ena ska mynna ut en i bred
informationssatsning nu i höst kring hur butiker och restauranger bäst
hanterar inkommande varor för att minska svinnet. Mycket kan gå snett i
temperaturkedjan, till exempel när produkten lämnar distributionsbilenvid kajen hos butiken.Li
är också med och delfinansierar projektet Användning av
temperaturindikator för garanterad kyl/fryssäkerhet i
distributionskedjan.Matsvinnet är som störst i konsumentledet. Den
totala mängden matavfall från svenska hushåll uppgår till svindlande
900 000 ton per år.Myndigheter och konsumentorganisationer gör
redan mycket för att sprida kunskaper och påverk attityder, exempelvis
att få till stånd en mer nyanserad syn på bäst före-märkningen.Företagen
kan även bidra genom att ta fram ännu bättre produkter.
Förpackningarnas utformning, exempelvis att de ska gå att få ut hela
innehållet, och hållbarheten på olika livsmedel är faktorer sompåverkar
svinnet. Ansträngningarna att minska förpackningarnas miljöpåverkan kan
ibland gå ut över hållbarheten på själva livsmedlet. Det i och för sig
lovvärda arbetet med att minska på mängden/antalet konserveringsmedel
och kan också ha en baksida i form av ökat svinn.Genomsnittsvensken lägger numera bara 12 procent av sin disponibla inkomst på matinköp. I
den allmänna debatten talas det visserligen mycket om matkvalitet och
viljan att betala mer för maten, men någon bredare rörelse från ord
till handling syns ännu inte. Tvärtom visar Li:s senaste konjukturenkät
attlågpristrenden är starkare än på länge. De pengar som finns att
spara, tusentals kronor per år för många hushåll, kan ju faktiskt
användas till att köpa mat med ännu högre kvalitet.Alla bär
skuld till svinnet och var och en av oss vinner på att minska det.
Förutsättningarna för ett lyckat samarbete är således goda.
