Maria Donis, vd, Svensk Fågel.Bara under 2010 ökade konsumtionen av svensk kyckling med cirka sju procent – en ökning som pågått sedan 2004.Den 1 januari 2006 införde Svensk Fågel en tydlig ursprungs- och kvalitetsmärkning på allt kött från medlemmarna i Svensk Fågel. Vår blågula logga garanterar att kycklingen är kläckt, uppfödd, slaktad och förädlad i Sverige. Bakgrunden till branschmärkningen var att varken EU eller Sveriges regering kunde besluta om att ursprungsmärka kycklingkött. I dag är det endast nötkött och ägg som har krav på obligatorisk ursprungsmärkning i EU. Men nu verkar det äntligen som om politikerna har tagit sitt förnuft till fånga. I december 2010 antog Europeiska ministerrådet ett förslag om att även kött från gris, fågel, får och get ska ha ursprungsmärkning. Detta är självklart glädjande. Men tyvärr finns det smolk i bägaren.Det nya förslaget berör i nuläget endast ”rent kött”, det vill säga färskt kött. Inte de så kallade köttberedningarna eller beredda produkter. I dag beräknas cirka 80 procent av kycklingköttet som förs in i Sverige vara köttberedningar. Produkten ser precis ut som en rå, fryst eller kyld kyckling, men har exempelvis kryddats eller marinerats med saltlake och undgår därför ursprungsmärkning. Detta gör att det blir näst intill omöjligt för kunden och konsumenten att veta var maten verkligen kommer ifrån.Vi vet att det sedan många år tillbaka ompaketeras kyckling på kontinenten, främst i Tyskland, Nederländerna och Danmark. Vad som sker är att kycklingen i och med detta får ett ”nytt” ursprung. Helt lagligt. Ompaketeringen kan också göras av fler anledningar. Ibland ökas vikten på köttet genom att saltlake tillsätts och ibland ges produkten ett svenskklingande namn för att få konsumenten att tro att kycklingen är svensk. I skenet av den senaste tidens problem i Tyskland med dioxin i djurfoder, blir frågan om ursprung än viktigare. Även om vi i statistiken ser att Sverige importerade cirka 5 000 ton fågelkött från Tyskland under 2009, är det svårt att veta att köttet verkligen är tyskt. Lika svårt som det är att säga att kycklingen vi importerar från Danmark eller Polen är dansk och polsk. Den kan mycket väl ha ett helt annat ursprung, men har packats om för att få en ny identitet. Därför är det svårt för myndigheterna att med säkerhet säga hur mycket kött som importerats från Tyskland. Ett mer omfattande krav på ursprungsmärkning, likt det vi har inom Svensk Fågel, skulle snabbt öka spårbarheten av livsmedel och tydliggöra och underlätta konsumenternas val. Vi vill veta varifrån vår mat kommer. Och som det ser ut i dag är det bara svensk kyckling med Svensk Fågels märkning som du med säkerhet kan veta exakt var kycklingen fötts upp och i slutändan var den har förädlats. Våra duktiga och ambitiösa kycklingbönder arbetar dagligen för att erbjuda svenska konsumenter världens bästa kyckling som är både god, nyttig, klimatsmart och säker. Medlemsföretagen utvecklar också flera nya och anpassade produkter, från färdiga rätter som är klara för ugnen till olika styckningsdetaljer eller färdigstrimlat kött. Jag hoppas att EU under 2011 äntligen ska fatta beslut om obligatorisk ursprungsmärkning för fjäderfäkött och att det även ska omfatta köttberedningar. För som förslaget ser ut idag kommer det inte att omfatta majoriteten av den kyckling som handlas på världsmarknaden.