Bertil Norbelie: Livsmedelskontroll är statens ansvar
Kontrollerna ska - enligt regeringens färskaq utredning om djurskydd - vara opartiska, enhetliga och av god kvalitet. Enda rimliga slutsatsen är att detta också måste gälla kontrollen av hur våra livsmedel hanteras. Därför måste staten också ansvara för kontrollen av livsmedel.
Av Bertil Norbelie,
i Livsmedelsverket”Det är av central betydelse att den offentliga kontrollen av livsmedel är god, effektiv och likvärdig över hela landet. … Sedan EU införde gemensamma bestämmelser om den offentliga kontrollen år 2006 har kraven på kontrollen skärpts ytterligare.Med beaktande av det anförda och mot bakgrund av vissa återkommande brister i den offentliga livsmedelskontrollen, bl.a. i likvärdigheten i kontrollerna, finns det ett behov av att bättre kunna styra, samordna och följa upp kontrollen. Så som läget är idag är det svårt för Sverige att garantera att EG-regelverket på området till fullo efterlevs.”Ovanstående är citat ur en rykande färsk utredning från Jordbruksdepartementet (Ds 2007:33) - med departementets utredning handlar om djurskydd och inte om livsmedel.Bakgrunden till den förestående förändringen är att EU hotar med vite om Sverige inte bättre kan garantera att den gemensamma lagstiftningen följs i vårt land. EU:s inspektörer har vid upprepade tillfällen konstaterat att vi med det kommunala ansvaret för djurskyddsfrågor inte lever upp till gemenskapens krav på en effektiv och likvärdig kontroll. Inför hotet om att dras inför EU-domstolen väljer regeringen därför att överföra ansvaret för kontrollen av djurskyddet och kontrollen av livsmedel och foder i primärproduktionen (till exempel hur man odlar sallat etc) från kommunerna till länsstyrelserna. Detta kommer, enligt regeringens utredning, att öka möjligheterna till styrning, ge ökad kompetens i tillsynen och likvärdig bedömning. Fort ska det gå. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2009. Det är bra!Den fråga som nu inställer sig med all tydlighet är hur länge vi kan fortsätta att ha livsmedelskontrollen (det vill säga vad sker när råvaran blir livsmedel) i kommunal regi. Kraven på likvärdighet i kontrollernas omfattning och bedömningar kan rimligen inte vara mindre när det gäller livsmedel i allmänhet än vad som gäller djurskydd. Felaktig hantering av livsmedel kan vara livsfarlig! Bristerna i likvärdighet i den kommunala tillsynen framgår år efter år. Det gäller bedömningen av de olika tillsynsobjekten och hur ofta kontrollerna sker. I genomsnitt kontrolleras företag som hanterar livsmedel en gång vartannat år. Vissa besöks flera gånger årligen, men andra har inte sett röken av en inspektör på fem, sex eller rent av tio år! Så är det även om man betalar en årlig tillsynsavgift! Därtill inspekterar kommunerna ofta sig själva i verksamheter som de driver i egen regi, i förskolan, i skolan eller i äldreomsorgen.Med den nya EU-lagstiftningen läggs ansvaret för livsmedelssäkerheten tydligt på den som driver verksamheten. Ansatsen är att i högre grad arbeta förebyggande. Företagen ska ha egna kontrollprogram som visar på riskerna och hur man ska hantera ett problem om det uppkommer. Myndigheternas uppgift är att vaka över att kontrollen finns och efterlevs. Kontrollerna ska - enligt regeringens egen utredning om djurskydd - vara opartiska, enhetliga och av god kvalitet (Ds 2007:33 sid 19).Enda rimliga slutsatsen är att detta också måste gälla kontrollen av hur våra livsmedel hanteras. Därför måste staten - med samma argument som gäller för djurskyddet - också ansvara för kontrollen av livsmedel.