Nils Eric Näslund,dagligvaruveteranoch krönikörUtgångspunkten är kittlande… Hur kan nånting som kostar 0,1 öre per halvliter förvandlas till tio, tolv kronor från ax till limpa, för att tala bondespråk? Och dessutom tillåtas sabotera miljön på vägen? Den ekvationen känns rätt knepig, för att uttrycka sig milt.Värstingarna är förstås importvarianterna. Att Evian, Vittel, Perrier, och allt vad dom nu heter sett sina bästa dagar på svenska butikshyllor är ingen dålig gissning.Ändå fick debatten en fadd smak redan från början. På äktsvenskt manér dök förbudsivrarna upp som svampar ur jorden och vädrade morgonluft. Här skulle styras och ställas ovanför huvudet på medborgarna, som inget begriper. Miljöministern, Andreas Carlgren, gafflade på om stopp för flaskvatten i det offentliga konferensrummet innan någon hunnit säga vare sig Ramlösa eller Loka.Men hallå. Att göra enskilda val i butiken är redan förbundet med en rad olika ställningstaganden för konsumenten. Är jämförpriset det rätta? Hur ser innehålls- och näringsdeklarationerna ut? Är varan nyckelhålsmärkt? Rättvisemärkt? Miljömärkt? Datummärkt? Producerad i Sverige eller inte? Och så vidare.Det som nu händer är att vi kommer att få ytterligare en dimension att väga in, bara relevant information tillkommer. Varför skulle vi inte klara av det valet själva, utan tvivelaktig inblandning från höga vederbörande?Viktigt är väl snarare att komplexiteten i valen kan komma att bli det godas fiende, på ett eller annat sätt. Hur skall vi till exempel hantera våra frukt- och gröntinköp vintertid? Att flyga in tomater och isbergssallad är vällovligt från både hälso- och hygienperspektiv, men förmodligen inte med avseende på koldioxidutsläpp. Hur kommer den typen av svåra ställningstaganden att påverka konsumtionsmönstren framåt? DET är en intressant fråga att fundera över, inte vad lösmynta statsråd säger, i stundens ingivelse.Vi kommer att överösas med ny information om produkters och varugruppers påverkan på den yttre miljön i framtiden. Risken för olika typer av regleringar och påbud kommer att öka lavinartat i detta land, med sin nedärvda tradition av detaljstyrning av medborgarnas vardag.Vad tror ni skulle hända om det visar sig att H & M:s samlade verksamhet i Sverige har tio gånger större miljöpåverkan än hela flaskvattendistributionen? Vilket statsråd dyker då upp i tv-rutan och säger: Ja, H & M får väl stänga sina butiker, det gör väl inget. Folk kan väl handla på Lindex och Kapp-Ahl.Du milde himmel.