Nils Eric Näslunddagligvaruveteranoch krönikörDet vore synd att säga att den här boken fått nån större medial uppmärksamhet. Några tv-intervjuer har jag sett, knappast mer. Och bantningsindustrins handgångna trumpeter, kvällstidningarna, har självklart tigit som muren, rädda som de förmodligen är om framtida löp, dom man alltid kan ta till när nyhetsflödet tryter.Marie Carlsson serverar underbyggda påståenden som:De senaste 25 åren har antalet överviktiga svenskar fördubblats och dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar halverats.Kroppsvikt är en opålitlig, på gränsen till helt värdelös hälsoindikator.Det är bättre för hälsan att väga för mycket än för lite.En typisk kvinnlig fotomodell är statistiskt sett lika ”frisk” som en medellång person som väger 180 kg.Antalet överviktiga har ökat kraftigt, bland annat därför att WHO flera gånger sänkt BMI-gränsvärdet, på ytterst tveksamma grunder.Alla tillgängliga fakta tyder på, att vi äter ”nyttigare” än någonsin, om vi med ”nyttigt” menar det inblandade myndigheter menar med ”nyttigt”Och så vidare, enkelt, tydligt och välskrivet.Efter att ha läst den här boken och ett otal andra senare år om sambanden mellan kost och hälsa, om hur man bäst bör göra för att väga mindre, om fett egentligen är så hälsovådligt som vi blivit itutade, om Atkins är bättre än Viktväktarna osv i all oändlighet, kan jag egentligen bara dra en slutsats:Hela det här komplexet verkar vila på gungfly. Man kan bevisa nästan vad som helst på ”vetenskapliga” grunder. Ingen kan säga säkert. Ändå vimlar spelplanen av malliga och uppblåsta experter, som har svaren på alla frågor, fast de ideligen motbevisas av nya forskningsrön.Detta är ju ett jätteproblem. Och det är ett jätteproblem för livsmedelsbranschen, som lever i detta spektakel, varje dag, året runt.Och jag tänker så här: Hur kan någon aktör, vare sig inom industri eller handel, på fullt våga allvar ikläda sig en påstådd hälsoprofil? Det är - om man vill vara seriös - helt enkelt stört omöjligt.Om jag hade ett bra förslag på vad som bör göras, skulle jag naturligtvis lansera det. Men en bra början kunde väl ändå vara om man kunde enas om att det här problemet existerar, att det saknas rätt mycket kunnande, fortfarande, om sambanden mellan kost och vikt. Och att övervikt möjligen inte är ett så entydigt hot mot mänsklighetens fortlevnad som de flesta tror.Marie Carlsson menar att fettpaniken egentligen har estetik snarare än hälsa som drivkraft i det moderna samhället. Hon berättar om hur hon i ett skede av en bantningsprocess levde på 500 kalorier om dagen samt motionerade två timmar sex dar i veckan, men ändå inte gick ner i vikt.Hälsosam livsstil? Vad tycker du?Jag är själv överviktig. Jag vet inte hur många gånger de senaste 20 åren jag fått följande ”goda råd”: Om du inte gör nåt åt din vikt kommer du inte att leva många år till.Efter att ha gått på tvären mot de flesta etablerade kostråd, ökat på animaliebaserad kost och sopat ut allt med många kolhydrater mår jag otroligt bra. Och mina värden är bättre än nånsin. Och kilona försvinner.Men det är inte lätt välta etablissemanget över ända, denna oheliga allians av läkemedelsföretag, bantnings- och skönhetsindustri, kostexperter, hälsorådgivare och hysteriska medieföretag, som lever på att skrämma fram pengar ur osäkra konsumenter. Obehagliga, nya, hotfulla sanningar möts med en isande tystnad.En seriös, samlad och vetgirig livmedelsbransch skulle kunna uträtta underverk för en mer nyanserad bild. Till att börja med.