Anklagar livsmedelsverket för PR-kupp
Stig Hadenius, professor i journalistik, antyder i en artikel på Dagens Nyheters debattsida att Livsmedelsverket och Stockholms universitet har skapat den stora uppmärksamheten kring larmet om akrylamid i syfte att få ökade anslag.
Hadenius menar att hela upplägget kring presentationen med en dramatisk inbjudan ett dygn innan presskonferensen och informationsvacuum fram till dess, skapade maximal uppmärksamhet i samtliga media. Han pekar också på att universitet och Livsmedelsverket inte följde alla de regler och rutiner som normalt gäller kring publicering av forskarrön.
- Tyvärr tycks akademiska institutioner och statliga verk ha blivit lika kommersialiserade som privata företag, skriver Hadenius. De statliga anslagen räcker inte till och för att få olika former av bidrag gäller det att vara känd i medierna. (…) Mellan universitet och högskolor råder en lika hård kamp om uppmärksamhet i medierna som mellan konkurrerande företag.
Han konstaterar att strategin gav utdelning direkt. Redan morgonen efteråt lovade jordbruksministern i en TV-soffa 1,5 miljoner kronor till ett projekt med anknytning till larmet.
Tidningen Metros krönikör Malin Siwe är betydligt mer burdus i sin analys men slutsatsen är ungefär de samma.
Hon pekar på att Livsmedelsverket dragit över sin budget och nyligen fått påpekande från riksdagens revisorer för att man inte sköter delar av sitt uppdrag. Trots vädjan om mer pengar gav senaste budgeten inga extra anslag.
- Stora larm på usla vetenskapliga underlag får man bara göra i ett säger ett fall: om man befarar akut hälsofara med risk för dödsfall, skriver Siwe. I så fall måste larmet kombineras med saluförbud av riskprodukterna. Men Livsmedelsverket stoppar inget. Livsmedelsverket bara larmar och gör sig till för att få mer pengar.
