Christina Möller,f d provkökschef,Coop.Konsumentbeteendena och matvanorna tar sig märkliga vägar nu när matpriserna stiger. Eller kanske inte?Är det möjligen så att prishöjningen bara påskyndar en oundviklig utveckling? En polarisering av handeln. En förädling av koncept och erbjudanden. För nu om någon gång tidigare ser vi hur lågprisalternativen ger utrymme för det lilla extra.De höjda matpriserna gör lågprishandeln rumsren. Lidls tv-reklam med finfolket som handlar hos slaktare ”von Lidl” är mitt i prick. Vi vill inte att prishöjningarna ska sätta P för det goda livet. Därför är det inte säkert att kvalitetstrenden, med större efterfrågan på produkter med mervärden som hälsa, ekologi och närproducerat, är hotad. Kanske till och med tvärtom. Nu om någonsin vill vi konsumera mer medvetet. Polarisarna smälter och metangasen pyser upp ur tundran – och ut ur kossorna. Det är svårt att inte bli orolig. Pengar är inte ett argument, vi måste ha råd att äta miljöklokare. Så var ska vi spara om inte på bulkvarorna? Och så måste vi börja slänga mindre. Helt enkelt lära oss att äta upp. Det sägs att vi slänger 30 procent av all mat. Det är oerhörda mängder. En liten rännil av de bästa resterna hamnar i frysen. Undrar hur stort matkapital som ligger bundet där? År ut och år in! Vad är det som kan minska mängden matsopor? Mindre förpackningar och mera tips är mitt svar. 60 procent av hushållen i Stockholm är singlar. Villkoren för deras matlagning och kylskåp är inte barnfamiljernas. Många behöver hjälp med maten. Tips, råd, kunskap och rimligt stora förpackningar. Äter man bara hemma en eller några få kvällar i veckan, så blir lösningen gärna take away, sushi, smörgåsar, kafébesök eller te och macka framför tv:n.Man kan bli förhoppningsfull när det står ”Fråga mig om mat” på butiksmedarbetarens namnskylt, men väldigt sällan är det någon idé att fråga. Mattipset inskränker sig till en standardsås vid de kylda köttbullarna och ett paket pasta. Det räcker inte! Det skapar ingen matlust. Det är inget tips, det är nonchalans.Den som trodde att matlagningen kommer att öka i popularitet, när matpriserna stiger och matbudgeten blir allt trängre, riskerar att ta fel. Jag tror att lågprislådorna och kvalitetsmaten är segrare. Den butik som verkligen kan hjälpa mig med maten har säkert en framtid, men jag är skeptisk till förmågan. Många säger sig vilja, men få har gjort sig förtjänta av något förtroende i frågan. Nej, tyvärr är nog den vanliga butiken torsk när matpriserna stiger. Om man där inte kan sätta kraft bakom orden och verkligen bli någon ”att fråga om mat”.