23948sdkhjf

Jan Börjesson: Eko-trenden mer tro än vetande

Är ekologiska livsmedel bättre och nyttigare än de traditionella livsmedlen? Ingen vet, eftersom de studier som gjorts i ämnet inte kunnat påvisa några större skillnader gentemot traditionellt odlade produkter.

Jan Börjesson, publicist

och före detta

chefredaktör för

Fri Köpenskap och Fast Food


Den dokumentation som finns om rester av bekämpningsmedel säger

heller inget om de risker som uppstår på andra områden om man undviker

att använda bekämpningsmedel. Inte ens ur miljösynpunkt har några klara

förbättringar kunnat påvisas. Vad man däremot vet är att

avkastningen är avsevärt lägre på ekologiskt odlade livsmedel. De är

dyrare att producera och därmed också dyrare för konsumenten.


Den ekologiska trenden tycks alltså bygga mer på tro än på vetande.

Ändå ser alltfler företag ekologiskt odlade produkter som

livsmedelsbranschens stora framtidsfråga. Det är en märklig situation

som åtminstone till en del får skyllas på den förra regeringen. Den

utfärdade nämligen ett direktiv för kommuner och landsting att

ekologiska livsmedel ska öka från fyra till 25 procent inom den

offentliga sektorn till 2010. En inte alltför konspiratorisk tanke är

väl att miljöpartiet hade ett finger med i det spelet.


Även om målet gällde storhushållen var stenen i rullning.

Självklart måste handeln haka på för att inte hamna på efterkälken.

Ekologiska produkter är inget nytt, men förvandlingen från smala

nischprodukter till het trend känns mer hysterisk än logisk.


Ekologiska livsmedel är dock ingen isolerad företeelse, utan

ingår i något som kan sammanfattas som den gröna trenden med

komponenter som ökad medvetenhet om hälsa och näring samt allt större

fokus på lokal och regional produktion. Det är här logiken brister.

Något samband mellan ekologiska produkter och hälsa/näring har inte

kunnat påvisas. Småskalig produktion kan visserligen vara ekologisk,

men behöver inte vara det.

Folks uppfattning om ekologiska livsmedel styrs i mångt och mycket av

förutfattade meningar. Ett exempel: vid ett blindtest på bröd upplevdes

inga fördelar vad gäller smak på de ekologiska produkterna. Men när

testpanelen fick veta vilka sorter som var ekologiska upplevdes dessa

ha den bästa smaken.


Ekologisk produktion ger - med rätt eller fel - positiva vibbar

till konsumenterna. Men allt ekologiskt är inte guld som glimmar. Vissa

fullkornsprodukter smakar rentut sagt illa. Att de ändå platsar i

butikshyllor och frysdiskar kan enbart bero på handlarnas ambitioner

att uppfattas som politiskt korrekta.


Med tanke på det bristfälliga underlaget finns emellertid goda

skäl att ifrågasätta hållbarheten i den ekologiska trenden. Att hälso-

och näringstrenden kommer att vara bestående för lång tid framöver står

fullt klart. Men det är knappast någon gratisbiljett för ekologiskt

odlade produkter. Om det visar sig att konsumenterna inte är beredda

att betala mer för dessa produkter har vi satsat stora resurser på en

trend som inte längre finns. Vi har avsatt jordbruksmark, som skulle

kunna användas till att öka den traditionella livsmedelsproduktionen

och producera bioenergi, till odling av produkter som bara ger hälften

så stora skördar.


Tala om resursslöseri och ytterst ansvarigt för detta är

faktiskt staten, som utifrån enbart politiska motiv, bestämde den

ekologiska färdriktningen, istället för att satsa långsiktigt på ett

hållbart jordbruk. Att riktningen dessutom råkar vara ett arv från en

rödgrön allians gör den än mindre aptitlig.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.062